Paroles de Sanningen i vitögat

En dag såg hon sanningen i vitögat Då vände hon om och sprang hem En enda gång mötte hon sanningen Och aldrig vill hon se honom igen För inte är sanningen vacker Nej, snarare är han grotesk Inte är sanningen ljuvlig och ren Nej, snarare bitter och besk Så vände hon hem till lögnen igen Han slöt henne i sin famn Där glömmer hon genast sanningen Då lögnen viskar hennes namn En dag såg hon sanningen i vitögat Då vände hon om och sprang hem En enda gång mötte hon sanningen Och aldrig vill hon se honom igen En dag såg hon sanningen i vitögat Den dagen har hon glömt En enda gång mötte hon sanningen Den gången har hon fördömt För vem vill inte fördöma Det som är hårt att ta Sin sanning ville hon glömma Så nu vet hon inte vem han var Nej, hon vände hem till lögnen igen Han slöt henne i sin famn Där glömmer hon genast sanningen Då lögnen viskar hennes namn En dag såg hon sanningen i vitögat Då vände hon om och sprang hem En enda gång mötte hon sanningen Och aldrig vill hon se honom igen, nej, nej Och aldrig vill hon se honom igen, nej, nej, nej, nej, nej Och aldrig vill hon se honom igen