Letra de Gryningstid

Ett bistert vinterlands vita dräkt Fångad i solens inträdestid Kristallik is döljer älv och sjö I skuggklädda dalars djupa skål En gyllene skiva över berg sig höjer I glittrande ljus den stiger upp När ett ljusnande dis över snön sig sänker Där gryningsfärger över himlen fly En väv av rosenguld när dagen gry När vintermolnen skingras Och månen sakta bleknar Då solen över skogen skymtas I gryningstiden sttjärnan vaka När älvadansen avtar Och dimman sakta lättnar När morgonen är nära kommen I gryningstiden skuggor leka Snödräkt kläder trädens skelett Där de sträcka sig högt emot skyn Bland rinnande vatten och mossklädd sten Vinden viskar bland åsklädda hedar Ett stilla lugn råder i höga fjälls land Mörker Frusna grenar döljer sig under snön Dimmor Suddigt vita, sjö och himmel sammanbinder Månsken Sakta bleknar, ej mycket som nu återstår Ljuset Ökar stadigt, gryningstiden kommen är